pappasaurus

Idag fick jag veta någonting fruktansvärt. En otroligt filmintresserad tjej på mitt jobb har inte sett De Misstänkta. Vi satt över lunchen och diskuterade bra filmer med twist på slutet och jag drog givetvis De Misstänkta som min favorit och hon hade inte sett den. Detta måste givetvis åtgärdas. Jag har packat ner min De Misstänkta i jobbväskan och hon måste omgående gå hem och se den imorgon. Ingenting annat tolereras. Man kan inte gå genom livet utan att veta vem Keyser Söze är. 

Mina favorit filmer med twist på slutet är nedanstående:

1. De misstänkta (the usual suspects)
2. Memento
3. Fight club
4. Sjätte sinnet

Sen har vi ju självklart också twistarnas twist: Tatatam! Bobby Ewing kliver ur dushen i Dallas efter att ha varit död i typ en hel säsong. Pam hade bara drömt alltihop!!

     

Är hemma själv och jobbar efter en hård och mycket tärande vecka full av besvikelser. Vad ska jag göra åt det då undrar ni (alla 6). Jo jag ska gräva ner besvikelser, rädslor, tvivel i ett 6 meter djupt hål, fylla igen skiten och sen stampa marken plan igen. Jag ska fanimig resa mig ur detta, det har jag gjort förut och jag har nu gett mig fan på att göra det igen. Djävulen i mig har vaknat och tänker inte somna om.

Min fru har börjat tala i halvsömnen på sistone. Hon är dessutom dryg i halvsömnen. Igår kväll låg hon och Algot och körde en miniopera i snarkning vilket jag tröttnade på efter typ en kvart. Jag vickade lite lätt på hennes arm och frågade om hon kunde lägga sig på sidan. Då vände hon sig mot mig och sa "ja varför skulle jag inte kunna det". Jag blev så snopen att jag bara svarade att jag inte ifrågasatte hennes förmåga att verkligen kunna göra det men att hon gärna fick göra det.

Det är ett litet äventyr att vara gift med min fru faktiskt. Man vet aldrig riktigt vad man kan vänta sig. En kväll kom jag hem till lägenheten och det första jag såg innanför dörren var en liten skål med vatten och en rund glasboll i. Förklaringen till detta var att vi hade fått småfolk (inte barn utan en sorts tomte eller nåt i den stilen) och att kristallen (bollen) skulle driva ut dem. Vi har även spöken hemma. Detta hävdar jag dock är struntprat. Jag förstår inte varför det skulle finnas spöken i ett helt nybyggt hus. Det har liksom ingen själ. Varför skulle det då spöka. Det har dessutom inte legat några hus här innan. Det är inte som att husen är byggda på någon ceremoniell samisk gravplats eller så. Nej, vårt hus är så spökfritt som det kan bli. 

    

Har börjat veckan bra med en kreativ marknadsdag där jag dels spånat ihop några roliga idéer till marknadsföring och dels sammanställt vad jag själv tycker blev ett riktigt snyggt nyhetsbrev. Dessutom har jag hunnit med några av de själadödande uppgifter som hör till att vara marknadsansvarig. Men sånt gör jag gärna så länge jag får göra de andra, roligare uppgifterna också.

Vi ska byta kontor snart också vilket jag verkligen ser fram emot. Jag har nämligen suttit i tre olika typ källarlokaler de senaste 3,5 åren. Nu ska vi däremot få utsikt, fräsha lokaler och utrymme. Det ska bli finfint. Representativt blir det också.

Simon och Thomas sitter och raljerar över en familjs inredning på TV just nu. Är inte säker på varför de känner att de har rätten att raljera över inredningar för även om inredningsoffrenas stil kan sägas vara direkt asful så blir det inte alltid bättre efter att de två självutnämnda inredningsproffsen fått göra som de vill. De har en tendens att göra saker fulsnygga eller bara asfula. Gillade iofs cadillac-inredningen de gjorde förra veckan men det är nog en av få gånger de träffat rätt. Om någon hade släpat hem dem till mig hade jag i alla fall slängt ut dem med huvudena före. Och deras ettriga, tjatiga hundar också.

Dagens tennistimme blev hela 20 minuter. Mitt i passet kommer en übersvennig 50-åring in med sin välartade 10-åriga son och säger att de bokat hallen för innebandy (askul på två personer tydligen). Vi kollar läget och inser att pappa, via sin kollega, bokat ställets hörsal åt oss en timme på söndageftermiddagen. Vaktens tillägg till diskussionen var "jag förstod att det skulle bli problem när någon hade bokat hörsalen", jotack. Men jag fick ett schysst pass ändå. Körde ett race på någon form av trappmaskin och lite annat också. Var faktiskt tröttare än vanligt.

Kvällen har spenderats hos föräldrarna i Sollentuna. Sonen upptäckte Hungry Hippo och lät flodhästarna kalasa på sina små plastkulor i en halvtimme. Få ljud kan mäta sig med ljudet av en överaktiv 2-åring som glatt slår på de små spakarna till hungriga plastflodhästar. Ljudet, hur oskyldigt leken i sig än är, kan bara beskrivas som ondskefullt.

Jag håller på med en fantastiskt rolig grej som frun tipsade mig om. Jag gör en playlist från 13-30 år. Dvs musik jag lyssnat mycket på under respektive år. Min lista kommer här:

13 år Guns n' Roses - You could be mine
Fortfarande inne på "hårdrocken" á la sent 80-tal. Har i alla fall gått ifrån snedsteg som Bryan Adams och dyl.

14 år Nirvana - Lounge Act
Blir ganska sent grungare och detta håller i sig i några år. Avstampet är i alla fall Nirvana och detta är numera min favoritlåt från en fortfarande jävligt bra platta.

15 år Pearl Jam - Alive
Går över till de lite mer traditionellt rockiga grungarna Pearl Jam, jag släpper dem inte riktigt på ca 5 år skulle jag tro. Får fortfarande någonting vått i ögonvrån när jag hör Alive eller Black.

16 år The Verve - Bittersweet Symphony
Ett band som är på de flestas läppar detta år. Och en av de bästa musikvideos som någonsin gjorts.

17 år Oasis - Stand by me
Oasis har kommit och gått genom åren för mig. Haft extrema Oasis-perioder för att sen inte lyssna på dem på två år och sen är det in i Oasis-djungeln igen.

18 år NOFX - Liza and Louise
Kommer sig mest av att jag spelade i band och denna låt var en av de låtar vi spelade allra mest. Lärde mig gilla NOFX helt enkelt.

19 år U2 - One
8 år för sent (om det någonsin blir försent) upptäcker jag Achtung Baby och framför allt One som är en otroligt vacker låt som numera förstörts av den otroligt jobbiga versionen med Mary J. Blige.

20 år R.E.M - Daysleeper
Ännu ett band som jag lyssnar på i perioder. Just denna låt lyssnade jag mycket på mitt första år hemifrån.

21 år Reamonn - Supergirl
Inte så mycket för att det är en fantastisk låt som att min rumskamrat i Halmstad tamigfan alltid lyssnade på låten. Gillar den dock. Mysig helt enkelt.

22 år The Strokes - Last nite
Flyttar till egen lägenhet i Halmstad, får bredband för första gången i mitt liv och tillgång till Knubbes musikarkiv via FTP. Satan vad det laddades ner musik. The Strokes står ut i mängden.

23 år Kings of Leon - Red morning light
Ännu ett fynd i knubbes musikarkiv. Favoritversionen var egentligen California Waiting men den versionen jag hittade via knubbe står inte att finna numera.

24 år Franz Ferdinand - Take me out
Fortfarande en av världens bästa låtar enligt min mening.

25 år The Hives - Walk idiot Walk
Garagerockens år i mitt liv. Innan jag blev blödig.

26 år Ryan Adams - La Cienega just smiled
Ett år fyllt av hjärta och smärta i musikväg. Till denna låt kommer Hallelujah med Jeff Buckey och mycket annat blödigt. Var det en ensam man med gitarr så gillade jag det egentligen.

27 år Håkan Hellström - Nu kan du få mig så lätt
Jag går med Sofie på Håkan Hellström på Gröna Lund. Jag har aldrig gillat Håkan men med armarna kring min framtida fru gungar jag med i Nu kan du få mig så lätt som är avslutningslåten och är därefter helt såld.

28 år Elvis - American Trilogy
Sitter på vägen hem från Sundsvall ensam och lyssnar på den Elvis i ca 20 mil. 10 av milen går American Trilogy på repeat. Tung bilresa.

29 år Josh Ritter - Golden age of Radio
Genom Sofie stiftar jag även bekantskap med Josh Ritter. Lite lyckligare än tidigare singer/songwriters och framför allt en fantastisk röst.

30 år Bob Dylan - Forever Young
Som om gud önskar skämta lite med mig är detta den första låten som kommer när jag sätter på Spotify på min 30-års dag. Efter det kan jag inte släppa den. Det har dock bara gått en månad.  

Ah, ledighetens lugn sänker sig sakta över mig samtidigt som sonen skriker "gummibörn" och "rory" i mitt öra. Gårdagskvällen spenderades en snabbis i Sollentuna hos svägerskan med barn. Inga tacos den här fredagen men det är ju fredag nästa vecka också. Jag börjar dock längta svårt efter att Let's dance ska sluta. Tycker inte att det är så fantastiskt. Tycker faktiskt till och med att det är tråkigt. Jag vill egentligen kolla på På spåret...hur gammal är man inte då.

Det här är bortbjudningarnas helg. Igår åt vi som sagt mat hos svägerskan och idag blir det första delen i en kocktävling mellan mig och R hemma hos honom. Ser fram emot det. Han är väldigt duktig på att laga mat. Häromnyårsafton så lagade han en rådjursfilé som faktiskt är det godaste kött jag någonsin ätit. Efter middagen är det givetvis melodifestivalen igen. Hoppas att kvaliteten klättrar ett trappsteg från förra helgens delfinal som var rätt crap.

Imorgon är det in alla fall middag hos mamma och pappa i Sollentuna. Sonen har inte träffat dem ordentligt på ett tag så han kommer nog att bli överlycklig över det besöket. Imorgon är det även dags för tennis igen.  Jag lyckades inte spöa B förra helgen men den här helgen känner jag att det är dags. Nu jävlar ska jag visa var skåpet ska stå.

Mor min har hittat hit också. Så nu måste man väl börja censurera inläggen. Puss på dig mamma.  

Idag har jag gjort en rolig offert till en av mina kunder. De har haft ett väldigt bra år och vill belöna sina anställda med en riktig heldag med kul grejer. Eventet ser ut på följande sätt:

- De börjar dagen med lunch på Pontus by the Sea
- Från Pontus åker de RIB ut till Sandhamn och lägger till vid en ö precis utanför
- Gruppen delas på två, den ena delen börjar med lerduveskytte och den andra kör speedcats (se bilden). Efter en timme byts de av
- De får varsin öl och en matig macka och sedan bär det av in till Sandhamn och seglarhotellet
- De checkar in och går sedan ner till relaxen, där är det bastu, bubbelpool, öl och lite snacks. För den som vill blir det även kallbad och vedeldad badtunna utomhus
- När de är klara i relaxen är det trerätters i restaurangen och sen bor de över i på hotellet
- Dagen efter blir det båttur in till City igen

Det låter väl som en alldeles förträfflig dag? Och det hamnar dessutom inom budgetramarna. Jag är asnöjd.

I övrigt har sonen döpt sin favvogosehund. Sjukt nog till Vilma som frugans hund hette. Otroligt att han snappat upp det. Vi har inte snackat så mycket om det tycker jag.

       

Dagen har bjudit på få överraskningar bortsett från två. Vår webbyrå skickade en skiss på vår nya kontaktsida för företaget. Där personalbilderna skulle vara möttes jag av min egen vackra nuna iförd ett par pilotglasögon och sugandes på en cigarr. En bild från den dagen jag berättade för mina kompisar att jag skulle bli pappa (cigarr är obligatoriskt vid sådana tillfällen, det har jag sett på gamla filmer). Det visade sig att min kära kompis B, som jobbar som projektledare på webbyrån, hade försett deras AD med den bilden. Blev mycket förvånad när jag först såg det. Jag skrev genast ett mail till B där jag hotade med att skicka ut ett massmail till hans kollegor föreställande honom tvagandes sin nakna kropp i en Nya Zeeländsk älv. Visserligen är han ung, fräsch och utan den begynnande gubbmagen som numera pryder hans lekamen men bilden är ändå ingen fröjd för ögat. Detta är ju givetvis min högst personliga åsikt som jag förhoppningsvis inte delar med B's kära fru.

Den andra överraskningen kom när jag åt lunch. Jag gick ensam till den lokala japanen med siktet inställd på en finfin lunch i form av Gyoza (som jag hittills kallat gojsa tills jag blev tillrättavisad i förra veckan av en kollega). På menyn står att jag för 68 riksdaler ska bli serverad 7 stekta degknyten med köttfärsröra i. När jag blivit serverad och servitören redan försvunnit iväg ser jag till irriterande nog att jag bara fått 5 degknyten. Som alla stora män valde jag att svälja oförrätten, mumlandes arga saker om lurendrejeri och annat som inte passar sig för offentliga forum som detta.

Inga direkt positiva överraskningar, kanske inte överraskningar alls men väl värt att berätta om i min värld. 

      

Gårdagens schlagerkväll spenderades hemma i soffan tillsammans med B och S. Vi skulle egentligen varit hos dem men de fick "strömavbrott". När fortum-teknikerna kom löste de problemet på 2 minuter vilket får mig att tro att B, som är mannen i huset, inte riktigt hittar i ett proppskåp.

Om schlagern kan väl sägas att Salem var bra men inte så mycket mer, Ola såg ut som en transa i ansiktet och att Anders Ekborg kanske borde hålla sig till musikaler. Förstod för övrigt inte varför rockbandet valde att ha med alla medlemmarna på scen när det bara var två stycken som sjöng/spelade. Sjukt tråkig låt i alla fall. Men någonstans är ju schlagerspektaklet fängslande. Lite som en trafikolycka som man inte riktigt kan slita blicken ifrån.

Om två timmar är det söndagstennis. Jag ser fram emot att spöa B för första gången i en tre-setare. Wish me luck.

Har haft en blogg tidigare. Sedan den lades ner har följande hänt:

- Jag har fått barn, Algot 2 år
- Jag har gift mig
- Jag har bytt jobb
- Jag har blivit 30 år
- Jag har blivit ännu mer gråhårig
- Jag har gått ned i vikt och sedan upp lite igen
- Jag har börjat spela tennis

Och givetvis en hel del annat också men dessa saker är väl de som kanske tagit upp det mesta av min tankeverksamhet. Exakt vad den här bloggen ska göra eller vad den ska tillföra världen är jag inte säker på ännu. Den kanske bara får vara ett forum för mina tankar och funderingar...eller en modernare form av dagbok...som alla kan läsa. Blir det en dagbok då? Ska inte dagböcker vara någonting privat?

Min fru vill i alla fall att jag ska skriva blogg. Jag tror att hon kanske tycker att jag behöver ventilera tankar någonstans. Har en tendens att fundera sönder saker nämligen. Om någonting hänt mig under dagen så ligger jag i sängen på kvällen och tänker igenom alla slags scenarion som kan komma av den händelsen. Jag har ett mantra som jag försöker anamma men jag lyckas inte alltid. Sällan faktiskt. Mantrat är i alla fall "allting kan hända, därför oroar jag mig inte". Måste börja säga det till mig själv om morgnarna.

Angående namnet på bloggen så tror min son att jag jobbar på Pappasaurus. Han har iofs droppat cirkus, kängu och några till ställen också men Pappasaurus var det jag gillade mest. Puss på er och på återseende.