Facebook

Facebook...jag har varit med ett tag, gått igenom "vampyrer mot varulvar"-fasen och har otroligt många "vänner" till min fina profil. Men på allvar, vad är det till för? Det enda man egentligen vinner på det är någon form av torftig reunion med gamla skolkamrater som man avsiktligt inte haft kontakt med på 10 år. Jag köper inte konceptet. Bloggar har jag köpt (uppenbarligen) och jag köper även twitter i viss mån men facebook köper jag fan inte. Om man känner behovet att genom sin profil meddela alla vad man gör flera gånger om dagen så kan man ju använda tex twitter. Och varför vill man egentligen dela bilder av sig själv och sin familj till 150 personer som man inte ens orkat bemöda sig att fortsätta ha kontakt med. Frågan är om jag inte ska stänga ner min profil. Men vad händer då? Finns jag inte längre då? Facebook är förmodligen ytterligare ett av satans påfund. Han är klipsk den jäveln. Han har tex flera fantastiskt roliga namn såsom djävulen, belsebub, lucifer och Bill Gates. Det är klipskt. Roliga namn är klipskt.

I övrigt så är Iprens nya fantomen-reklam typ bättre än den spelfilmen om fantomen som kom för 12-13 år sedan. Är inte det lite tragiskt?

Imorgon funderar jag på att förolämpa en kund. Inte för att sälja utan för att göra mig själv glad.

                                

Kommentarer
Postat av: sofie

Mä! Jag har ju visst länkat till dig. La ju till massa länkar igår.

2010-03-03 @ 09:57:56
URL: http://sofieflikkan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0